torsdag 12 januari 2012

Do it!

Vill du köpa spelet, klicka på bilden.
Kanske lite felaktig titel för de som känner mig och min filmsmak, men kvällens inlägg handlar om barn- och berättarspelet Do: Pilgrims of the Flying Temple. I kväll fick jag chansen att umgås och provspela detta med ett gäng spelare som jag kommit i kontakt med via Tomas i Fria Ligan.

Ok, vad handlar Do om då. Jag fick veta att det är löst baserat på Lists of Avatar: The Last Airbender som inte skulle ha sagt mig något om jag inte sett filmen av M. Night Shyamalan. Löst baserad i alla fall. Man spelar ungdomar som lämnar världens centrum det lysande templet och ger sig ut i ett luftuniversum (windpunk kan det tydligen kallas) för att hjälpa folk som behöver hjälp. Uppdraget kommer i form av ett brev samt en rad målord som du ska använda i berättelsen.

Man skapar snabbt sin pilgrim som har ett banner (ett adjektiv typ, klåfingrig eller klumpig) och en avatar (typ Räven, Stjärnan, Pälsbjörnen) och ett sätt man hjälper folk (genom sin osannolika tur) och ett sätt man hamnar i knipa (har sönder saker). Det sista är då kopplat till ens banner och tvärtom.

Sen är det bara att ge sig av - alla pilgrimer kan flyga - och försöka hjälpa till men lika ofta hamna i knipa. Mekaniken som mäter hur det går består av svarta och vita stenar som dras ur en påse, som även funkar som räknare när man misslyckats med uppdraget. Mekaniken styr bara om dy kan hjälpa till eller hamna i knipa. Beroende på vad som görs kan du beskriva det med en mening där du får använda ett av målorden. Hinner du använda alla målord så klarar man uppdraget och tvärtom om man får för mycket stenar.

Det var den korta versionen. Vad tycker jag då? Jag är kluven - för jag gillade det, men det kändes som jag skulle vilja ha mer ram. De två "brev" vi spelade var rätt olika och stilen vi anammade i första uppdraget gjorde det andra lite konstigt. Om jag hade gjort spelet själv så hade jag nog hållit hårdare på världen och settingen och inte låtit breven vara så olika. Breven är för övrig skrivna av olika rollspelskändisar.

Jag vill alltid hitta möjligheter i spel - alltså möjligheter att överföra "indie"-tänk till tradigare spel och man blir lockad att fundera på om man på något sätt skulle kunna använda uppdrag/brev mekaniken och de tjugo orden även i mer traditionella rollspel.

Slutkämmen blir ändå att det var kul, en stark nördtrea, men att det kanske skulle behöva lite mer stringens för att funka för mig.

4 kommentarer:

  1. Håller med om att en lite fastare ram hade gjort spelet bättre. Det är svårt att bryta sig ut lättsam slapstick när man väl är inne i det, men det hade troligen gått om vi innan det andra brevet snackat lite om vilka vibbar vi fick från det.

    Om vi snackar tradspel, och vad man kan ta med sig från Do, så kan jag tänka mig ett spel där de olika "målorden" på något sätt är kopplat till erfarenhetspoäng eller liknande. Då bör det kanske vara mer än bara ord, till exempel att brevet lägger fram olika utmaningar, platser och spelledarpersoner.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bra ide att koppla orden till erfarenhet - kan helt klart funka. Om man ska ha det i ett spel med färdigt system kanske det inte funkar dock.

      Radera
  2. "Jag fick veta att det är löst baserat på Lists of Avatar: The Last Airbender som inte skulle ha sagt mig något om jag inte sett filmen av M. Night Shyamalan"

    Nja, faktum är att Do är inspirerat av den ANIMERADE serien Avatar: Last Airbender som har en djupare karaktär än Shyamalans tolkning. Efter som det är en serie med ett otal episoder har man kunnat ha olika fokus och stämningar i avsnitten, så animerade Avatar innehåller faktiskt både stojig slapstick och allvarliga teman som folkmord, koncentrationsläger och gerillakrig med civila offer utan att det känns alltför bisarrt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Dåligt formulerat av mig - jag menade att den var inspirerad av en serie och att jag inte kände till serien men hade sett en film med samma namn, typ :)

      Angående stämning/fokus - jag borde varit tydligare - det var ganska stort bryt mellan de två brev vi spelade som inte bara kan härledas till byte av stämning/fokus utan snarare genre. De olika brev som jag ögnade igenom i regelboken vara alla verkligen väldigt olika - från en historia om orks och goblins till en kvinna som satts oskyldig i fängelse efter att ha stulit från sin arbetsgivare.

      Radera