torsdag 2 juni 2011

Legenden om Morwhayle

För några månader sen skrev jag om Peter Bergtings då kommande bok Legenden om Morwhayle. Snygga bilder, skön Drakar och Demoner-känsla på framsidan, ja för mig kändes det helt rätt. Nu har jag läst boken - eller, ja, för ett tag sen. Men nu är det dags för en recension.

Till att börja med, det står att boken är från 9 år, men nog kan en vuxen nörd läsa den och förnöjas.

Boken handlar i korta ordalag om tvillingarna Arteil och Malda, som skiljts åt från barndomen. När boken börjar bor Arteil med sin far i staden Gopnyk och råkar få tag i ett svärd, magiskt sådant av ett stäpptroll. Därefter tar det fart. I nästa stund har hans bortglömda syster Malda hämtat honom genom en portal till hans gamla hem. Varför hon gjort det är oklart till en början men stegvis får man veta mer allt eftersom Malda och Arteil färdas genom landet Peretenau, staden Morwhayle och vidare.

Jag tänker inte säga mer om handlingen utan istället tala om varför jag gillar den här boken. Framsidan, det vet ni redan, bara den gör mig lycklig. Karaktärerna, de känns enkla men växer i boken och fördjupas allt eftersom man kommer längre in i historien. De känns inte på något sätt krystade utan på riktigt.

Världen där boken utspelar sig är skön, inspirerad från Östeuropa i namn. Landskapen som beskrivs känns spännande utan att boken fylls med långa stycken om dem. Staden Morwhayle är något man vill återvända till - helt klart.

Oknytt, just det, boken fylls med demoner, varulvar, odöda och annat oknytt. Men det är inte som i all annan fantasy. Varulvarna är till exempel inte den svarta bestialiska vargbest som i standardfantasy, nej här är det gråskala som gäller. Generellt i boken så känns det som man inte kan luta sig tillbaka på hur det brukar vara i fantasy. Det gillas. De odöda som beskrivs är oerhört naturalistiska med detaljer som känns helt rätt utan att det blir för "gory".

Ärligt talat så är det enda tråkiga med boken att den tar slut för fort - jag vill läsa del två och tre nu! Det är å andra sidan positivt - det kommer mer. Under tiden får man hitta på något annat, som att besöka Bergtings hemsida där det så småningom kommer öppna en hel wiki om böckerna och världen eller det nyöppnade forumet. För en själv som är rollspelnörd ser man genast potentialen för spännande händelser som ligger utanför boken, men det är en annan historia.

Jag ger boken en stark nördfyra.

En mer djuplodande recension kan hittas här.

2 kommentarer:

  1. Tack, och jag blir glad av att du ser potential även för äldre läsare =)

    SvaraRadera
  2. Som sagt/skrivet - jag tror verkligen gamla nördar (och vanligt folk) kan njuta av boken.

    Nu måste jag ba vänta några år inna jag kan läsa den för mina kids.

    SvaraRadera