lördag 31 januari 2009

Shock och Projekt Lubau

Blev upplyst om spelet, Shock - Social Science fiction. Snabbt var jag inne på deras hemsida och skaffade mig ett första intryck via en recension där men även en svensk sådan. Det verkar vara ett berättarrollspel som låter spelaren ta upp en viktig frågeställning eller tvistefråga, till exempel kloning och sen bearbeta den i en sciencefictionmiljö.

Jag tycker sådant är intressant, men har aldrig spelat den typ av rollspel men läst Berättelser från Staden och delar av Haragada. I mitt Projekt Lubau (som det omnämns på Järnringens blogg, Inblick) har jag funderat på att försöka föra in moraliska dilemman för Hjältarna att ta ställning till visavi lösningen av en del av en akt. Beroende på vilket ställningstagande som görs leder det till olika svårighet att uppnå målet med den episoden av akten.

Det jag försöker säga är att Coriolis har en utmärkt grund för att skapa moraliska konflikter, inbyggd i sin värld, bara man sätter sig in i den. Ja, det räcker med det som finns i regelboken för att kunna göra det. Och efter att ha hört talas om Shock känns det här ännu mer rätt väg att gå. Det hindrar naturligtvis inte en massa aktion i scenerna. Drama och intrig följer ju naturligt i hand med moraliska dilemman så det inkorporeras naturligt. En del Hjältar kommer kanske inte se det ens som ett dilemma, ett svar kanske är självklart.

fredag 30 januari 2009

Brist på teknologi (2)

Jag har funderat efter ovanstående inlägg. Vad är det egentligen jag saknar är beskrivningar av hur teknologin fungerar i samhället i Coriolis. Är allt som det är idag eller har saker hänt. Ett exempel är köket. Vad finns i köket? Hur lagar man mat? Är det automatkockar? Är det gasolspisar (på en rymdstation)? Ett annat exempel har med kommunikation och transport Hur kommunicerar man med varandra? Med kommunikatorer står det tydligt, de har olika räckvidd enligt teknologikapitlet. Här kommer dock ett problem in. Några i min spelgrupp tolkar dem som walkie-talkies, det vill säga, de menar att de går på en specifik frekvens som inte alla har tillgång till. Så har man inte en persons frekvens kan man inte kontakta dem, även om ens kommunikator når hela systemet. Jag å andra sidan tolkar de som en retrofuturistisk iPod Touch. En skärm, du kan få in bulletinen, du kan göra små sökningar i bulletinens och Stiftelsens informationsbaser. Du kan kontakta vem du vill, kontaktinfo via samma informationsbaser. Läser man reglerna noggrant låter det dock som om det är en sändare/mottagare a la walkie-talkie.
Det samma kan sägas gälla fordon. Under en kort vistelse i Monoliten på Kua, kunde vi inte förstå vad det gängse färdmedlet var. Alla kan ju inte åka omkring i sitt rymdskepp över hela stället. Var det hjulfordon, luftsvävare, gravsvävare, rickshaw?

Det är problemet med Coriolis. Vi har inte någon direkt koll på vardagsteknologin. Däremot har vi fullt tillräcklig koll på rymdskepp, supervapen, överlevnadsutrustning etc.

Det låter som jag klagar väldigt mycket här, men faktum kvarstår att det finns tillräckligt med teknologi för att skapa scenarion utan att tillföra något nytt. Jag har nyligen avslutat ett scenario och jag behövde inte uppfinna en massa nytt egentligen. Undantaget var något markfordon, som mer hade med miljön att göra.

Coriolis har alla ingredienser annars för det jag gillar med teknologi i science fiction, som sista kommentaren i förra inlägget nämner, kloning/bioteknik (humaniter), rymdkolonisering (livsrum) etc. Det vill säga de sociala konflikter som uppstår eller är en del kring en teknologis uppkomst och varande. Det är dock upp till spelledaren själv att lyfta fram dem.

lördag 24 januari 2009

Brist på teknologi.

Sitter här och försöker slösurfa på rollspelssidor, då det inte finns något nytt på mitt forum, det vill säga Järnringen Forum. Orkar inte skriva något inlägg eller fylla på mina gamla så jag hamnade här. Det är väl i god tid att jag startar upp min blogg om rollspel och kanske film och science fiction.
Det som slog mig när jag kollade runt, möjligen undantaget N3, är att teknologi i spel inte verkar premierat. Jag tror jag saknar det. Mina två favoritspel* just nu är Mutant –Undergångens Arvtagare och Coriolis har en brist på det. I MUA är det av naturliga skäl och i Coriolis är det ett val, för att fokusera på Hjältarna, rollpersonerna. Att fokusera på rollpersonen kan ju å andra sidan inte ses som revolutionärt. Det gör väl alla rollspel, men det är sant, i klart olika grad –tänker här bara på DD4 som jag lurades att köpa, som nu står som en dyr boksamling i bokhyllan.
Det var inte dit jag ville komma, men jag saknar teknologin. Teknologi i många science fiction böcker är vad magi är för fantasy. Det tar inte över men är en kraftig krydda. Att låta det falla lite vid sidan plattar till ett spel tycker jag. Sen att ha extremt mycket regler för hur jag hanterar min rymddräkt är jag inte heller ute efter. För att återknyta till det övre stycket, att fokusera på Hjältarna betyder inte att man ska släppa teknologin fritt, eller ofritt utan direkt förankring. På det hela gillar jag ändå Coriolis skarpt, men det är mycket som fattas. Jag är nog inte den första att säga det, men idag fick det mig att fundera på att skriva ett rollspel. Något som jag annars tycker verkar ödeläggande onödigt. Det finns redan en massa andra som gör det. Bättre att skriva historierna till spelen då. Vem vet, jag kanske ändrar mig. Nu ska jag, som exempel, iväg och speltesta regler. Så jag kanske fastnar i träsket ändå.

*Talar om de favoritrollspel jag spelar, gillar även det jag orkat läsa av Burning Empires.