lördag 22 augusti 2009

Ett Dar på Dabaran

När man ändå har idéer är det bäst att förankrar dem. Här är mina tankar om miljön i det Dar på Dabaran som kommer beskrivas i Lubau del II. Namn kan komma att ändras.

Öknens torra död, ligger bakom er. Efter att ha korsat bergen, kommer ni in i Darets sanna ansikte. Vägen som kantas av vägfyrar, slingrar sig ned genom olivlundar, fikondungar och lövsalar av höga raka cederträd. Nedanför bergen kan ni korta blixtar skymta de turkosa vattnen från innanhavet som gett Daret sitt namn, Mutwa Bahri.
”Kopplar från fjärrstyrning”, meddelar Sabil, er pilot och genast skjuter gravsvävaren upp i skyn istället för att följa vägen och fyrarnas meander. Ni ser genast det turkosa Mutwa-asi- havet som nästan stäcker sig från horisont till horisont. Det konstgjorda havet som gett familjen Azud ett namn i tredje horisonten, och grunden till deras vattenimperium, glittrar och blänker.
Sabil, bromsar sakta in gravsvävaren, och med ett kort kommando fälls sittrumshuven in i bakre delen på svävarens skrov. Genast känner ni den friska vinden, varm, torr och med antydan av bergsörter, som oregano, timjan och dafil.
”Varför blåser det inte mer”, frågar Yaku förvånat.
”Ett mindre gravfält runt kabinen gör att bara delar av fartvinden känns”, svarar Sabil sakligt och ökar demonstrativt farten.
I en dalgång framför er kan ni se folk, klädda i gröna tygoveraller, som verkar skörda olivträd. ”Slavar?”, frågar Yaku.
”Nej, nej, tror ni vi är barbarer”, säger Barakah, er inhemska guide från frakthamnen. ”Det är bara bakri, lycksökare, som får arbeta hårt för sina drömmar.”
De andra tystnar. Jatim blänger på Barakah, men säger inget.
”Får jag, påpeka, att det inte är tillåtet att koppla lossa sig från vägfyrarna utan tillstånd från latiferna”, fortsätter Barakah för att byta ämne. Som på en given signal, ser ni en svart skugga dyka upp i hög fart. En vektoriserad svart gravsvävare, glider tyst och hotfullt upp bredvid er.
”Latiferna”, viskar Barakah och hukar sig ner i kupén.
”Vår svävare är slavad till deras”, meddelar Sabil, samtidigt som sittrumshuven glider tillbaka över kupén. ”Jag kan bryta slavningen – lätt”, tilläger han och tittar mot kaptenen.
”Kanske inte det bästa i det här läget”, svarar Jatim.
”Slut på den turen då”, mumlar Yaku, medan gravsvävaren sänker sig ned mot vägen, med sin svarta kantiga tvilling bredvid.

4 kommentarer:

  1. Wow! Vilken stämningstext, jösses! Gillar speciellt alla ord och termer som du skapat för miljön, samt vattenimperiumet (häftig tanke).

    SvaraRadera
  2. Åter igen, tack! Sånt här blir jag mycket glad av!

    Lite bakgrund om mina termer. Jag gillar, Erik Granströms stil (inte för att jag alls kan leva upp till den), med att ta uttryck från vår värld och använda dem för företeelser i [det här fallet] Coriolis. Tyvärr är ju de flesta inte kunniga i arabiska, farsi, somaliska eller turkiska (inte jag heller), så det kanske inte funkar så bra.

    Angående mina "neologismer", så kommer havets namn från arabiska för medelhavet (Al Bahr Al Mutawassit- Centralhavet, typ), arbetarna, bakri från det arabiska namnet som betyder "en som börjar jobba tidigt [på morgonen]" och latiferna, från från namnet Abdul-Latif, "den godes tjänare". Mao är latifer, "de goda", dvs poliser -men i just det här fallet med en klar dubbelton, vilket man kan ana av texten.

    Dafilkryddan var bara en namedropp från början, men sen fick jag för mig att den skulle vara en sorts syrlig dill, lite som sumak i smaken. Antagligen bara för att jag är besatt av mat (som det står i mitt tidigare blogginlägg [Mat i rollspel, Feb 2009]).

    En del kan tycka sånt här är tråkigt att veta och ta lite ifrån upplevlesen, kanske, men jag gillar det. det påminenr mig om vad (åter) Erik Granström skrev i förordet till Trakorien för länge, länge sen...

    SvaraRadera
  3. Tufft kosta! Bra text och det ska bli riktigt roligt att få se Lubau färdigt.

    En detalj bara; slavad. Det låter i mina öron otroligt svengelskt. Kan man hitta ett alternativ?

    Lycka till nu! /Patrik

    SvaraRadera
  4. Ja, det är nog svengelska när du säger det -hmm, kanske skriva något i stil med "låst" eller "länkad till".

    Texten är egentligen inte tänkt för själva scenariot. Den är för lång -jag måste bli hårdare med att hushålla på text har jag förstått (en av någons två jyckar).

    Himla kul att du gillar den i alla fall! Kommer mer en dag.

    SvaraRadera