söndag 12 juli 2009

Stämning i djungeln (del 2)

I ren och skär inspiration fortsätter jag på min lilla stämningstext för djungelepisoder tänkta till del två av Lubausviten.

Genom att följa Azaëlens korridor kunde förflyttningen resten av eftermiddagen ske snabbt. Chanah mindes instruktörens beskrivningar av Azaëlernas mystiska tunnlar genom djungeln och de säregna mönster de bildade när de korsade varandra. Tunnlarna kunde till och med skönjas från omloppsbana av Legionens skepp och sensorsatelliter, och än idag hade de inte kunnat förklaras.
Mot eftermiddagens slut kom så det vanliga skyfallet och sikten blev åter i det närmaste noll. Sergeanten gjorde åter tecken för spridd formation och det blev att tränga sig fram genom den täta undervegetationen igen.

Plötsligt, lyste Chanahs passiva sensor upp. Dess magnetfältssensor gav indikation på större metallisk struktur cirka tjugo meter fram i djungeln. Snabbt gick Chanah ner på knä och tryckte av en blipp med sin kommunikator till Sergeanten. Han höll position och en stund senare var sergeanten och soldat Fehridun, förste sensorspanare på plats. Snabbt kopplade de in sig på ett kort kommunikatornät och Fehridun kunde snabbt styra sin starka passiva sensor mot målet. En minut senare, efter analys in stridsdatorn, gav han sin dom. ”Verkar vara ett gammalt stridsexo, inaktivt. Med tanke på den höga metallhalten, troligen ett av de tunga, första generationens Ainar-exon”. Sergeanten grymtade något kort till svar och gjorde tecken för framryckning. Tyst, eller så tyst det nu gick närmade de sig exot. På tre meters avstånd, kunde så Chanah föra en gren och sidan och de kunde se ett gammalt exo. Framsidan var bortsprängt och visade upp innanmätet där man kunde se resterna av dess förare, några svarta revben med klängrankor sammanflätade runt dem. Antagligen det enda som höll skelettet på plats.
Sergeanten trängde sig förbi Chanah och vadade fram mot exot. När han nästan var framme, började plötsligt den passiva sensorns tjuta i örat på Chanah, slog sen om till aktivt läge med störsignaler och axelkapseln med motmedel började spotta ut moln av fint metalldamm. Exot daskade per automatik ner Chanah i marken i ett sista skyddsförsök. I en sekund hördes ett högfrekvent surrande, sen detonerade formligen luften runt Chanah. Den sista klara tanken var ”stimmissiler”. Sen blev allt svart.

2 kommentarer:

  1. Tjenare!

    Nu är jag på g igen! Ska uppdatera lite oftare, och skriver nog snart ner krönikan till DLM, har spelat ett tillfälle till, med lyckat resultat. :)

    Har köpt Coriolis, så din blogg måste jag ta och lusläsa från början igen..

    SvaraRadera
  2. Välkommen till Coriolis! Tror du kommer gilla det!

    SvaraRadera